En annan skola


Skolan nu och i framtiden


Till meny

1 juli 2023

Det här blir rätt

Nödvändiga ändringar i skolan kan genomföras på nio år:

Om föräldrars, elevers och lärares protester mot nuvarande system blir tillräckligt starka kan det kanske gå på sju år, om alla jobbar hårt: två år plus två år plus tre år.

Om riksdagens roll.

Du som går i skolan och inte kan vänta så länge, läs Möjligt att göra redan nu.

Utgångspunkter för att diskutera skolan.

Kurser, i stället för åldersgruppering med timplaner

1. Kurser

I stället för åldersgruppering med timplaner ska vi i olika ämnen ha kurser:

  • Lätt kurs.

  • Svår kurs.

  • Extra Svår kurs.

Elev och föräldrar väljer. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår. I en kurs kan finnas olika åldrar.

Eleven får en lärare som hela tiden utgår från elevens nivå.

Inga graderade betyg. Bara Godkänd på en kurs, eller inget betyg alls.

Vi bör inte ha Lätt, Normal och Svår. Ingen bör försöka bestämma vad som är "normalt", utan Lätt, Svår, och Extra Svår.

Inte godkänd? Då får man stanna kvar i kursen, eller senare tentera. Det bör också vara möjligt att tentera för godkänd i en svårare kurs.


2. Ett enda mål för eleven och läraren

Inga graderade betyg. I stället beskrivs i varje kursplan kraven för godkänt, och inget mer.

  • Lätt kurs får sina krav för godkänt.

  • Svår kurs får sina krav för godkänt.

  • Extra Svår kurs får sina krav för godkänt.

Läraren får bara ett mål, nämligen att hjälpa eleven fram till godkänt resultat.

Hur ska elev och föräldrar veta vad som krävs för godkänt?

  • Det finns tydliga bestämmelser att läsa.

  • Det visar sig i lärarens undervisning.

  • Det visar sig i innehållet i en ny sorts läroböcker. Läroboken blir anpassad till Lätt kurs, till Svår kurs eller till Extra Svår kurs.

Med detta enda mål blir det troligen lätt för läraren att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings-djävelskapet upphör.


3. Examen

Låt en grundskoleexamen kräva godkända resultat på en lista med kurser på Lätt nivå. Låt eleven beta av listan i en fart som passar. Någon kanske genomför detta på kort tid, eller väljer Svår kurs eller Extra Svår kurs i några ämnen. Samma för en gymnasieexamen.


4. Skolbyggnaden

Skolbyggnaden blir en kombination av aktivitetshus och modernt bibliotek.

Där finns lärare som kan föreläsa.
Där finns datorer.
Där finns böcker.
Där finns särskilda lokaler för kemi, teknik, idrott och en del annat.
Där finns lärare som kan hjälpa till med grupparbeten och annat speciellt.

Denna byggnad ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.

Inga graderade betyg − mottagaren testar

1. Tvång och rättighet

För närvarande är det så att betyg tvingas på barn och unga människor. Dessutom kanske betygen sätts under en period då livet inte fungerar så bra.

Föräldrar bör gå samman och förbjuda att någon sätter graderade betyg på deras barn. De och barnen bör själva få välja Lätt kurs, Svår kurs eller Extra Svår kurs. Sedan kan barnen med tiden visa papper på att de har godkänt på den eller den kursen. Det är allt som behövs. Om de inte får godkänt, så blir det inget papper om den saken. Den som vill komma in på gymnasiet eller högskolan får, om det behövs, göra antagningstest.

Det bör vara en rättighet att det är, så långt det går, en privatsak hur bra eller mindre bra man är. Ta bort de graderade betygen, och vi är en bit på den vägen. Vad elev och föräldrar väljer − Lätt, Svår eller Extra Svår kurs − blir deras privatsak.


2. Examen och antagningstest

En grundskoleexamen kan innehålla godkända resultat på ett antal kurser på Lätt, Svår eller Extra Svår nivå. Samma för en gymnasieexamen.

Sådana resultat kanske räcker för fortsatt utbildning eller en anställning.

Men antagningstest måste ofta spela en avgörande roll. Tänk på Karin som vi nämner på annan plats. Hon kan vänta lite, och förbereda sig, innan hon är mogen för antagningstest.

Eller tänk på ungdomar från andra länder som har gått något som liknar svensk grundskola. Bättre än att försöka översätta betyg är att ha antagningstest till gymnasiet.

Jämför med nuvarande Högskoleprovet. Människor kan ha gått sina helt egna vägar i livet innan de gör Högskoleprovet med kanske lysande resultat.


3. Antagningstest

Det går lagstifta om att varje skola två veckor varje vår och två veckor varje höst ska upplåta lokaler för mottagares antagningstest. Sådana kan utformas på olika sätt. En eller flera dagar, och om en första del klaras kan det finnas mottagare som har en särskild fortsättning.

För den som inte kan delta vid dessa tillfällen, till exempel på grund av sjukdom, ska det finnas alternativa vägar. Det behövs någonting som påminner om Högskoleprovet, med den skillnaden att det finns både före gymnasium och före högskola.


4. Varför två eller tre år förberedelser?

Det behövs god tid för gymnasieskolor att prova ut hur antagning ska göras för att fungera bra och vara rättvis. Samma sak för universitet och högskolor.

Den här uppgiften blir svår, och det får inte slarvas med den.

Sammanfattning

  1. Från sju års ålder och en tid framåt gäller sammanhållet, lekfullt och inga betyg. Efter en tid, beroende på elevens mognad, erbjuder skolan i olika ämnen kurser: Lätt kurs, Svår kurs, Extra Svår kurs.
    Elev och föräldrar väljer.

  2. Inga graderade betyg. Efter kursen sätts bara betyget Godkänd, eller inget betyg alls.

  3. Antagningstest till gymnasium.

  4. Antagningstest till högskola.

  5. Skolan ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.

Senare − läroplikt eller skolplikt?

När beslut har tagits om de fem punkterna, och vi har kommit en bit in i förberedelser och genomförande, bör diskussion om läroplikt i stället för skolplikt starta. Se mer här.


Tillbaka