1. Vad är felet?

I klassrummet finns 30 jämnåriga men olika elever med samma timplan. När läsåret är slut har läraren med hjälp av diverse prov sorterat dem i betygen A-F.

En besökare från en annan planet, som inte har vant sig vid hur vi gör, undrar vad som är huvuduppgiften. Är den att utveckla människor eller är den att sortera dem?

Felet är att vi alltför litet bryr oss om att människor är olika. Därmed går vi emot en viktig pedagogisk regel.

Den mest grundläggande pedagogiska regeln är att i kontakten mellan lärare och elev måste samtal, diskussion och exempel utgå från elevens nivå.

2. En jämförelse

Du lyssnar på en skiva med en musiker i toppklass som kanske spelar violin eller piano. Med skivan finns lite information om den som spelar. Där kan stå att han eller hon gick i lära hos den eller den berömda professorn. Man kan omöjligt tänka sig att den läraren inledde undervisningen på en nivå över elevens, eller under elevens. Läraren började naturligtvis där eleven befann sig, och sedan följde utveckling. Men i vår vanliga skola görs det inte så. Den pedagogiska regeln ovan är grundläggande, men den tillämpas inte.

Eller det kanske är du som ska börja ta pianolektioner. Då väntar du dig säkert att den nya läraren ska börja med att försöka pejla in var du står så att ni startar på en nivå som fungerar. Från den nivån kan du sedan växa.

Tänk nu på steget från grundskolans högstadium till gymnasiet. Då kommer elever med betyg från E till A. Det är ju orimligt att sätta dem i samma grupp och sedan köra samma kurs. Det kan helt enkelt inte gå bra.

3. Nuvarande betygen F och B

Betyget F är underkänt. Det är onödigt att få F. Den som får F har troligen inte haft någon lärare, och då menar vi en lärare på elevens nivå. Lektionernas genomgångar och exempel har inte fungerat.

Betyget B är det näst högsta betyget. Sannolikt skulle många som får B kunnat få A i stället, om de hade haft en lärare på den nivån.

Vad en elev kan begära av skolan är att han eller hon får hjälp att utveckla sina svaga eller starka sidor, svaga för någon, starka för någon annan.

4. Hur ska läraren göra?

Med 30 olika elever, på vilken nivå ska läraren lägga undervisningen? På en låg nivå för att inte köra över någon? Men då kan han eller hon få emot sig vissa elever, vilka kräver att bli lotsade till det högsta betyget.

5. En till viktig sak

Skolan måste göra allt för att unga ska utvecklas till självständiga människor.

Med nuvarande system är risken ganska stor att det är för svår nivå och för få timmar, eller tvärtom. Meningen är att elev och föräldrar ska acceptera detta, eftersom skolan alltid har fungerat på det här sättet.

Men nu har skolan möjlighet att göra en bra ändring inför framtiden. Det går erbjuda olika svårighetsnivåer som eleven kan välja. Förhoppningsvis bidrar en sådan erfarenhet till att han eller hon senare i livet letar efter självständiga vägar.

1. Betygen nu − Lars och Karin

• Hemma har Lars eget rum. Han har en storasyster som studerar på universitetet och hjälper honom med matematik och fysik, och han har en mamma som hjälper honom med engelskan.

• Hemma hos Karin ser det annorlunda ut. Hon delar rum med det äldsta av två yngre syskon, vilka allmänt är ganska störande. Ingen i familjen kan hjälpa henne med något, utan tvärtom är det hon som måste hjälpa till med saker och ting.

Lars får bättre betyg och kommer in på önskat program på högskolan, men Karin kommer inte in.

Vi vet inte, men Karin kanske är den som skulle klara utbildningen på högskolan bättre.

2. Mer om graderade betyg

1. Utbildning för vidare kulturarv. Dit räknas inte bara sådant som historia och matematik, utan även modernare saker som svetsteknik och programmering. De graderade betygen sätter läraren i svåra situationer långt från hans eller hennes önskan att föra vidare kulturarv.

2. I världen utanför skolan kan en chef förväntas ge ett omdöme om en anställd som slutar, men den chefen har det lättare än en lärare med över hundra elever.

3. En jämförelse. Skaffa Körkort B? Den utbildningen innehåller trafiksäkerhet och har alltså viktiga mål, men den har varken timplaner eller graderade betyg.

1. Kurser

I stället för åldersgruppering med timplaner ska vi i olika ämnen ha kurser:

• Lätt kurs.

• Svår kurs.

• Extra Svår kurs.

Elev och föräldrar väljer. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår. I en kurs kan finnas olika åldrar.

Eleven får en lärare som hela tiden utgår från elevens nivå.

Inga graderade betyg. Bara Godkänd på en kurs, eller inget betyg alls.

Vi bör inte ha Lätt, Normal och Svår. Ingen bör försöka bestämma vad som är "normalt", utan Lätt, Svår, och Extra Svår.

Inte godkänd? Då får man stanna kvar i kursen, eller senare tentera. Det bör också vara möjligt att tentera för godkänd i en svårare kurs.

2. Ett enda mål för eleven och läraren

Inga graderade betyg. I stället beskrivs i varje kursplan kraven för godkänt, och inget mer.

• Lätt kurs får sina krav för godkänt.

• Svår kurs får sina krav för godkänt.

• Extra Svår kurs får sina krav för godkänt.

Läraren får bara ett mål, nämligen att hjälpa eleven fram till godkänt resultat.

Hur ska elev och föräldrar veta vad som krävs för godkänt?

• Det finns tydliga bestämmelser att läsa.

• Det visar sig i lärarens undervisning.

• Det visar sig i innehållet i en ny sorts läroböcker. Läroboken blir anpassad till Lätt kurs, till Svår kurs eller till Extra Svår kurs.

Med detta enda mål blir det troligen lätt för läraren att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings-djävelskapet upphör.

3. Examen

Låt en grundskoleexamen kräva godkända resultat på en lista med kurser på Lätt nivå. Låt eleven beta av listan i en fart som passar. Någon kanske genomför detta på kort tid, eller väljer Svår kurs eller Extra Svår kurs i några ämnen. Samma för en gymnasieexamen.

4. Skolbyggnaden

Skolbyggnaden blir en kombination av aktivitetshus och modernt bibliotek.

Där finns lärare som kan föreläsa.
Där finns datorer.
Där finns böcker.
Där finns särskilda lokaler för kemi, teknik, idrott och en del annat.
Där finns lärare som kan hjälpa till med grupparbeten och annat speciellt.

Denna byggnad ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.

1. Tvång och rättighet

För närvarande är det så att betyg tvingas på barn och unga människor. Dessutom kanske betygen sätts under en period då livet inte fungerar så bra.

Det bör dock vara en rättighet att det är, så långt det går, en privatsak hur bra eller mindre bra man är. Ta bort de graderade betygen, och vi är en bit på den vägen. Vad elev och föräldrar väljer − Lätt, Svår eller Extra Svår kurs − blir deras privatsak.

2. Examen och antagningstest

En grundskoleexamen kan innehålla godkända resultat på ett antal kurser på Lätt, Svår eller Extra Svår nivå. Samma för en gymnasieexamen.

Sådana resultat kanske räcker för fortsatt utbildning eller en anställning.

Men antagningstest måste oftast spela en avgörande roll. Tänk på Karin ovan. Hon kan vänta lite, och förbereda sig, innan hon är mogen för antagningstest.

Eller tänk på ungdomar från andra länder som har gått något som liknar svensk grundskola. Bättre än att försöka översätta betyg är att ha antagningstest till gymnasiet.

Jämför med nuvarande Högskoleprovet. Människor kan ha gått sina helt egna vägar i livet innan de gör Högskoleprovet med kanske lysande resultat.

3. Antagningstest

Det går lagstifta om att varje skola två veckor varje vår och två veckor varje höst ska upplåta lokaler för mottagares antagningstest. Sådana kan utformas på olika sätt. En eller flera dagar, och om en första del klaras kan det finnas mottagare som har en särskild fortsättning.

4. Varför fyra år förberedelser?

Det behövs god tid för gymnasieskolor att prova ut hur antagning ska göras för att fungera bra och vara rättvis. Samma sak för universitet och högskolor.

Den här uppgiften blir svår, och det får inte slarvas med den.