Sidan har redigerats, senast 13 juli 2020. Ändringar visas eventuellt här.
Felen i skolan är så kallade systemfel, alltså stora fel som finns i grunden.
Två stora fel:
I klassrummet finns 30 jämnåriga men olika elever med samma timplan. När läsåret är slut har läraren med hjälp av diverse prov sorterat dem i betygen A-F.
En besökare från en annan planet, som inte har vant sig vid hur vi gör, undrar vad som är huvuduppgiften. Är den att utveckla människor eller är den att sortera dem?
Felet är att vi alltför litet bryr oss om att människor är olika. Därmed går vi emot en viktig pedagogisk regel.
Den mest grundläggande pedagogiska regeln är att i kontakten mellan lärare och elev måste samtal, diskussion och exempel utgå från elevens nivå.
Betyget F är underkänt. Det är onödigt att få F. Den som får F har troligen inte haft någon lärare, och då menar vi en lärare på elevens nivå. Lektionernas genomgångar och exempel har inte fungerat.
Betyget B är det näst högsta betyget. Sannolikt skulle många som får B kunnat få A i stället, om de hade haft en lärare på den nivån.
Vad en elev kan begära av skolan är att han eller hon får hjälp att utveckla sina svaga eller starka sidor, svaga för någon, starka för någon annan.
Med 30 olika elever, på vilken nivå ska läraren lägga undervisningen? På en låg nivå för att inte köra över någon? Men då kan han eller hon få emot sig vissa elever, vilka kräver att bli lotsade till det högsta betyget.
Skolan måste göra allt för att unga ska utvecklas till självständiga människor.
Med nuvarande system är risken ganska stor att det är för svår nivå och för få timmar, eller tvärtom. Meningen är att elev och föräldrar ska acceptera detta, eftersom skolan alltid har fungerat på det här sättet.
Men nu har skolan möjlighet att göra en bra ändring inför framtiden. Det går erbjuda olika svårighetsnivåer som eleven kan välja. Förhoppningsvis bidrar en sådan erfarenhet till att han eller hon senare i livet letar efter självständiga vägar.
Lars får bättre betyg och kommer in på önskat program på högskolan, men Karin kommer inte in.
Vi vet inte, men Karin kanske är den som skulle klara utbildningen på högskolan bättre.
Nödvändiga ändringar i skolan kan genomföras på tolv år, om alla jobbar hårt:
Om riksdagens roll.
Du som går i skolan och inte kan vänta tolv år, läs Möjligt att göra redan nu.
Utgångspunkter för att diskutera skolan.
I stället för åldersgruppering med timplaner ska vi i olika ämnen ha kurser:
Elev och föräldrar väljer. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår. I en kurs kan finnas olika åldrar.
Eleven får en lärare som hela tiden utgår från elevens nivå.
Inga graderade betyg. Bara Godkänd på en kurs, eller inget betyg alls.
Vi bör inte ha Lätt, Normal och Svår. Ingen bör försöka bestämma vad som är "normalt", utan Lätt, Svår, och Extra Svår.
Inte godkänd? Då får man stanna kvar i kursen, eller senare tentera. Det bör också vara möjligt att tentera för godkänd i en svårare kurs.
Inga graderade betyg. I stället beskrivs i varje kursplan kraven för godkänt, och inget mer.
Läraren får bara ett mål, nämligen att hjälpa eleven fram till godkänt resultat.
Hur ska elev och föräldrar veta vad som krävs för godkänt?
Med detta enda mål blir det troligen lätt för läraren att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings-djävelskapet upphör.
Låt en grundskoleexamen kräva godkända resultat på en lista med kurser på Lätt nivå. Låt eleven beta av listan i en fart som passar. Någon kanske genomför detta på kort tid, eller väljer Svår kurs eller Extra Svår kurs i några ämnen. Samma för en gymnasieexamen.
Skolbyggnaden blir en kombination av aktivitetshus och modernt bibliotek.
Där finns lärare som kan föreläsa.
Där finns datorer.
Där finns böcker.
Där finns särskilda lokaler för kemi, teknik, idrott och en del annat.
Där finns lärare som kan hjälpa till med grupparbeten och annat speciellt.
Denna byggnad ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.
För närvarande är det så att betyg tvingas på barn och unga människor. Dessutom kanske betygen sätts under en period då livet inte fungerar så bra.
Det bör dock vara en rättighet att det är, så långt det går, en privatsak hur bra eller mindre bra man är. Ta bort de graderade betygen, och vi är en bit på den vägen. Vad elev och föräldrar väljer − Lätt, Svår eller Extra Svår kurs − blir deras privatsak.
En grundskoleexamen kan innehålla godkända resultat på ett antal kurser på Lätt, Svår eller Extra Svår nivå. Samma för en gymnasieexamen.
Sådana resultat kanske räcker för fortsatt utbildning eller en anställning.
Men antagningstest måste oftast spela en avgörande roll. Tänk på Karin ovan. Hon kan vänta lite, och förbereda sig, innan hon är mogen för antagningstest.
Eller tänk på ungdomar från andra länder som har gått något som liknar svensk grundskola. Bättre än att försöka översätta betyg är att ha antagningstest till gymnasiet.
Jämför med nuvarande Högskoleprovet. Människor kan ha gått sina helt egna vägar i livet innan de gör Högskoleprovet med kanske lysande resultat.
Det går lagstifta om att varje skola två veckor varje vår och två veckor varje höst ska upplåta lokaler för mottagares antagningstest. Sådana kan utformas på olika sätt. En eller flera dagar, och om en första del klaras kan det finnas mottagare som har en särskild fortsättning.
Det behövs god tid för gymnasieskolor att prova ut hur antagning ska göras för att fungera bra och vara rättvis. Samma sak för universitet och högskolor.
Den här uppgiften blir svår, och det får inte slarvas med den.
När beslut har tagits om de fem punkterna, och vi har kommit en bit in i förberedelser och genomförande, bör diskussion om läroplikt i stället för skolplikt starta. Se mer här.